Arbetstider läsåret 2016-2017

 

Höstterminen 16.8-22.12.2016

Höstlov 20-23.10.2016

Arbetsdag, julfest, lördag 17.12.2016

Ledig dag 5.12.2016

 

Vårterminen 9.1-3.6.2017

Sportlov 20-26.2.2017

 

Snappertuna skola använder sig av Gul Flagg åtgärdsprogram för att förebygga och åtgärda mobbning.

 

billnäs skola, pojo kyrkoby skola, snappertuna skola, västerby skola

7.4.2016

samarbetsgruppen för gul flagg

 
Handlingsplan för Gul Flagg
 
För social och kulturell hållbarhet

 

 

#hurdant spår lämnar du efter dig?

#allas lika värde!

#”att göra förlåt!”

#vill du vara med?

#säghej


HANDLINGSPLAN FÖR SOCIAL OCH KULTURELL HÅLLBARHET

”En glad, tolerant, kreativ, internationell, ansvarstagande, jämställd elev i en stark gemenskap.”

Skolans värdegrund och verksamhetskultur

Skolans kultur och atmosfär har stor påverkan på elevernas välmående och framgång i skolan. Elevens välmående påverkar inlärningen. Verksamhetskulturen påverkas av värdegrunden. Skolans vardag påverkas av de regler som gjorts upp (ordnings- och trivselregler) samt av värdegrunden som ligger som bas för verksamheten. Att varje elev har rätt till en trygg vardag i skolan baserar sig både på Finlands grundlag, liksom på principer enligt grunderna för den reviderade läroplanen 2016.

Enligt Finlands grundlag och lagen om likabehandling får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, sexuell läggning, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hens person.[1] Jämställdhetslagen förpliktar alla läroanstalter att se till att alla har lika möjligheter till utbildning, oberoende av kön. Undervisningen och lärostoffet ska stödja syftet med jämställdhetslagen[2].

Utdrag ur läroplansgrunderna 2016: ”FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en grundläggande historisk och etisk tolkning av betydelsen av mänskliga rättigheter[3]. Finland har förbundit sig att följa de flesta internationella avtal om mänskliga rättigheter som förutsätter att varje barns lärande och välbefinnande ska tryggas. De mest centrala är FN:s konvention om barnets rättigheter,den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter det vill säga den s.k. ESK-konventionen, Europakonventionen samt FN:s konvention om handikappades rättigheter[4]. För att trygga samernas rättigheter ska dessutom FN:s deklaration om urfolkens rättigheter beaktas[5].

FN:s konvention om barnets rättigheter ger juridisk grund för den grundläggande utbildningen. Enligt konventionen är alla som arbetar med eller för barn skyldiga att följa avtalets grundläggande principer, som är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnet ska skyddas mot diskriminering, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, att alla barn har rätt till skydd, omvårdnad och utveckling och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Enligt konventionen har varje barn rätt till ett gott liv och till individuell, fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling.

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen skall värdegrunden basera sig på följande principer:

  • Alla elever är unika och har rätt till god undervisning
  • Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati
  • Kulturell mångfald är en rikedom
  • Nödvändigheten av en hållbar livsstil

Vi vill i vår plan lyfta upp följande värdegrundssyn ur grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (värdegrundssynen skiljer sig mellan skolorna som deltar i Gul Flagg):

Betydelsen av värdegrundsarbetet ökar i dagens värld. Vi omges av ett multimedialt informationsflöde, globala nätverk, sociala nätverk och kamratrelationer som formar barnens värderingar. I takt med att eleverna lär sig formar de också sin identitet, människosyn och världsbild. Barnet behöver uppmuntran och individuellt stöd för att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. Eleven behöver känna sig hörd och uppskattad för att och lika viktig är känslan av samhörighet. Den grundläggande utbildningen ska främja välbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhället. Det betyder att eleven aktivt bör delta i egna kulturella och sociala gemenskaper samt intressera sig för andra kulturer. Jämlikhet och en allmän princip om alla människors lika värde är ett centralt mål för den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningen ska också ge en grund för ett världsmedborgarskap som respekterar de mänskliga rättigheterna och som sporrar till positiva förändringar. Dessa positiva förändringar kan ses ur flera perspektiv. Människan är en del av naturen och helt beroende av livskraftiga ekosystem. Att förstå detta är centralt i att växa som människa. Vi måste därför främja en hållbar livsstil och eko-social bildning. Vi kan se hållbar utveckling och livsstil ur fyra olika perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Den grundläggande utbildningen ska öppna perspektiv mot ett globalt ansvar som sträcker sig över generationer.

Handlingsplanen som presenteras fokuserar på denna värdegrund, som bas för den dagliga verksamheten, tankar och handlingar i den. Vi vill specificera vad som kan och bör ingå i en verksamhet som strävar efter välmående elever och personal. För att lyckas i detta arbete behövs en stark verksamhetsidé med en mycket positiv attityd. Målet med arbetet är att uppnå välmående i ett brett perspektiv enligt specifikation i värdegrunden. För att detta utvecklingsarbete skall nå god framgång har rektor på enheten en avgörande roll.

 

Hur gör vi? Det förebyggande arbetet.

Det förebyggande arbetet eller det dagliga arbetet som leder till målet med handlingsplanen för Gul Flagg kan indelas i tre kategorier.

1) Personalens ledstjärna är det goda gemensamma målet

  • i verksamheten bör man i alla avseenden sträva efter att förstärka det goda beteendet och den positiva inställningen. Detta kan man bland annat göra genom att rektorn utlyser veckans eller dagens goda gärning. Då får de som utfört det goda en vardaglig synlighet. Man får komma till rektorn då man utfört goda handlingar. Den positiva inställningen förstärks även genom elevernas delaktighet i planeringen och genomförandet av gemensamma aktiviteter.
  • I början av varje läsår, samt även under ett pågående läsår, kartläggs välmåendet och de sociala förutsättningarna genom enkäter och sociogram. I denna kartläggning framgår hur var och en upplever situationen gällande trygghet, trivsel och delaktighet på skolan. Det är viktigt att det framgår var på skolområdet konfliktsituationer kan uppstå. Dessa enkäter gås igenom årskursvis av klassläraren, som framför resultatet till skolans elevvårdsteam. Där diskuteras på ett allmänt plan vilken typ av verksamhet som är bäst lämpad under läsåret. Trivselenkäterna kan vara ur KiVa-skola-programmet.
  • Väl förankrade rutiner i hur vardagen sköts. Personalen jobbar mot samma mål med gemensamt ansvar för alla elever. De vuxna på skolan är överens om ordningsregler- och trivselregler samt förmedlar dessa vidare till elever och vårdnadshavare. Det är viktigt med kontinuerligt återkommande värdegrundsdiskussioner under läsåret inom personalen.
  • Den pedagogiska personalen och personalen inom elevhälsan samarbetar kontinuerligt genom elevvårdsmöten för att uppdatera optimala arbetssätt.
  • Alla vuxna har enligt lag skyldighet att reagera då det uppstår konfliktsituationer, eller situationer som leder till att eleven inte känner sig tillfreds med situationen i skolan.
  • Konfliksituationer tas upp enligt modell som beskrivs i denna handlingsplan. I utredningar framgår att 10% av elever i grundskolan känner/har känt sig mobbade, medan en ännu större procent känner sig ledsna i skolvardagen på grund av mindre händelser. Det är därför viktigt med nolltolerans inför dessa problem, liksom ett tidigt ingripande. Stigmatisering kan ha negativa effekter för fortsättningen. Därför ska man i konfliksituationer som uppstår undvika begreppsanvändning som mobbare och mobbad. Alla bör beredas en god möjlighet att snyggt ta sig ur situationen.
  • Personalen på skolan använder positiv förstärkning av det goda beteendet. Då problemsituationer uppstår kan man konkretisera förväntat beteende genom mål att uppnå per dag eller vecka för enskild elev.
  • Rastövervakning samt övervakning av den fria verksamheten måste fungera. Personalen går alltid ut i god tid då hen har rastövervakning o dyl.
  • Personalen styr val av arbetsgrupper (inte bara ämnesmässiga utan även vid utflykter och andra situationer).
  • Gemensam planering av temahelheter och temadagar med åldersblandade elevgrupper, där vänelevskontakten lyfts fram.
  • Man involverar lokala aktörer/föreningar/företag i att bygga upp en dialog mellan skola och samhälle. Elever kan bidra med sin arbetsinsats samt få ta del av vad de utomstående aktörerna har att erbjuda.
  • Samarbete med de andra Gul Flagg skolorna i regionen till exempel genom en gemensam blogg, besök eller gemensamma eTwinning-projekt.
  • Årlig utvärdering av handlingsplanen både inom personalen samt genom att höra elevers och vårdnadshavares tankar. Detta kan ske under utvecklingssamtal samt under det dagliga arbetet med eleverna.
  • Kontinuerlig fortbildning inom området. Under kommande läsår, 2016-2017 kommer personalen att delta i fortbildning gällande kamratmedling, VerSo, som är ett hjälpmedel i arbetet då det uppstår konflikter. Fortbildningen arrangeras av Finlands Forum för medling.
  • Verksamhet som förebyggande arbete – vad väljer vi att fokusera på i år?
    • Elevrådsledd rastaktivitet
    • Temaraster med bland annat vänelevsrast
    • Samarbete mellan förskola-skola, vid stadieövergångar
    • KiVa-skola lektioner
    • Stegvis, program för att hjälpa elever att sätta ord på känslor
    • Internationellt, nationellt och lokalt samarbete bland annat i form av eTwinning-projekt som även kan vara gemensamma lokalt.
    • Genom internationella eTwinning-projekt får man kontakt med barn i samma ålder i andra länder och kommer på det sättet konkret in på området etnicitet, religion, gemensamma egenskaper etc.
    • Ta upp kriser, fredsförhandling, medling som tema i klass
    • Öva förhandlingsteknik i form av rollspel
    • Bjuda in utomstående experter att delta i tema-arbeten på skolan
    • Besöka närliggande anstalter som kan ha glädje av elevers närvaro. T.es. genom att besöka åldringshem där man kan läsa för åldringar, uppträda för dem etc.
    • Årlig träning av akut första hjälp, vi hjälper alltid en medmänniska i nöd.
    • Elever skapar konkreta planscher/bilder/filmer både interaktivt och konkret samt både individuellt och i grupp för att konkretisera värdegrunden i verksamheten.
    • Delta i trädplanteringsprojekt.
    • Vänskolor i andra länder.
    • Gäster från andra kulturer.
    • Sagor, berättelser, musik och traditioner från andra länder.
    • Konstutställning och morgonsamling i skolan över gemensamma projekt.
    • Kontinuerliga klass- eller åldersblandade morgonsamlingar där aktuella teman och ärenden diskuteras.
    • Kompisbänk ute på gården. På den kan en elev sätta sig om man gärna vill vara med men inte har någon just då att vara med. Eleverna i skolan bör veta att om någon sitter på bänken så går man och frågar om hen vill vara med.

2) Eleverna som experter

  • Eleverna är experter på att komma med konstruktiva idéer för att bygga upp en gemensam vi-anda. Elevrådet är viktigt, liksom de enskilda klassernas synpunkter. Elevrådet väljs genast vid läsårets början. Elevrådet sammanträder minst en gång i månaden och tar upp aktuella frågor och arrangerar aktiviteter i skolan. En idélåda finns i skolan. Andra elever än elevrådsmedlemmar kan således föra fram ärenden anonymt.
  • Vänelevsverksamheten är en viktig del för att stöda nya elever och för att stärka gemenskapen. Den klass som står i tur att bli vänelever för de nya ettorna får skolning för detta på vårterminen innan.
  • Ökat ansvar för eleven i både det individuella arbetet samt i arbetet för det gemensammas väl, detta bland annat genom planering av verksamheten.
  • Eleven är viktig vid identifierande av situationer som kan leda till mobbning/mobbningssituationer.
  • Fostrar elever som bryr sig om varandra, skapar god stämning, säger ifrån och som säger: Hej!

3) Vikten av engagerade vårdnadshavare

  • Kontakten mellan hem och skola stöds av gemensamma projekt.
  • Lågtröskelprincip för kontakt mellan hem och skola.
  • Ansvarar för att en utvilad och mätt elev förbereds för skoldagen. Har ansvar för att det egna barnets läroplikt genomförs.
  • Deltar i utvecklingssamtal som vårdnadshavare.
  • I mån av möjlighet delta i skolans evenemang som eleverna bjuder på.
  • Får delta i föräldramöten där viktiga frågor för den gemensamma verksamheten lyfts upp.
  • Var en positiv förebild. Det är viktigt att prata om både positiva och negativa saker som sker på skolan. Tala positivt om skolan. Ta kontakt med skolan då frågor uppstår.

Då vi upptäcker mobbning/elever som inte mår bra

Då fall av mobbning eller fall där eleven helt enkelt känner sig illa till mods på grund av osakligt beteende upptäcks tas detta genast i på skolan. Efter att man identifierat problemet så ingriper man i det (enligt plan). Efter ingripandet påföljer övervakning och uppföljning av fallet.

Steg i ett upptäckt fall av mobbning:

  1. VAD HAR HÄNT? Minst två ansvariga vuxna involveras. Endast den ena kan dock träffa eleverna. Alla parter måste noggrant höras. Ibland kan det finnas behov att från början koppla in tex kurator i arbetet. Ifall det dröjer innan man kan få till stånd en konkluderande träff/samtal med kurator så bör ändå vårdnadshavare meddelas att denna typ av utredning är på gång, trots att man dröjer att komma ut med mera info tills situationen är klar på skolan. Ögonvittnen hörs.
  2. UTREDNINGEN: Denna punkt kan skötas olika, bedömning från fall till fall. Minst två vuxna är involverade i det som har hänt. Dock betyder inte det att det alltid är två vuxna med på tillfället då barnet hörs. Två vuxna kan upplevas som hotfullt, vilket inte i sig gagnar utredningen. När ett samtal förs så bör man alltid klargöra att man antecknar det som sagts och sammanfattningsvis på slutet gå igenom det som antecknats för att den inkopplade eleven skall ha samma uppfattning som den vuxna efter avslutat samtal. En blankett kan uppgöras för ändamålet. Där kan till slut finnas en ruta som kryssas i, “parterna har gått igenom det antecknade”. Det är viktigt att inte döma som vuxen. Ett kort protokoll över händelsen, med hänsyn till sekretessfrågor, skickas hem till vårdnadshavaren.
  3. KONKLUSION och ÅTGÄRDER: då samtliga utredningssamtal har avslutats och de två vuxna som har ansvar har en tillräckligt klar bild av handlingen så konkluderas fallet. Man vidtar åtgärder. Vilka typer av åtgärder? Vårdnadshavare kontaktas. De ansvariga personerna förväntas kunna sätta fingret på varför detta hände. (Dock utan att ställa den typen av varför-frågor till parterna. Offret skall inte behöva ha en förklaring på det som hände och förövaren skall inte kunna legalisera det som hände). Personalen på skolan måste veta vad som är på gång för att kunna följa upp situationen. Dock inte i detalj, endast nödvändig information för att kunna trygga uppföljningen.
  4. UPPFÖLJNING: Har mobbningen upphört? Uppföljningssamtal på samma grunder som tidigare samtal. Om inte, finns det eventuellt behov av att koppla in personal från elevhälsan? Hänvisning till personal inom elevhälsa? Vårdnadshavare meddelas uppföljningens resultat.

Vi vill rikta ett stort tack för samarbetet med Martti Ahtisaaren koulu i Kuopio!

 


[1] Finlands grundlag (731/1999) 6 § 2 mom. och Lag om likabehandling 6 § 1 mom.

[2] Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) 5 §

[3] FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948

[4]FN:s konvention om barnets rättigheter FördrS 59–60/1991, ESK-konventionen FördrS 6/1976, Europakonventionen FördrS 85–86/1998 och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

[5] FN:s konvention om urfolkens rättigheter 2007

 

Like it? Share it!